Så var det då dags för Vättrenrundan igen. Det är mitt förra år men till skillnad från förra året så var det inte meningen från början att jag skulle köra i år.
Vi får gå tillbaka till första veckan i april. Jag var i Åre för att köra Årefjällsloppet när telefonen ringde från Nicke Larsered. De behövde en till i sitt team för vättern då de tappat en medlem. Ville jag vara med? Jo det skulle jag väl kunna försöka. Min fru Sara sa att kör du men på ett villkor, du kör en klassiker! Japp det kör vi på tänkte jag.
Sagt och gjort nu gällde det att snabbt samla mil på cykeln men min kalender och kropp ville inte samma sak tyvärr. Nåväl när det var dags för vättern hade jag i alla fal på de sista 4 veckorna samlat ihop 110 mil. Nu skulle det visa sig med rådande väderförhållanden att det inte var tillräckligt. Av de 30 milen så var jag under 7 mil helt passiv och låg längst bak och vilade. Jag vaknade till de sista 10 milen och kunde då vara med och dra igen.
9:38 kom vi in på så 2 minuter långsammare än året innan men 500 placeringar bättre så det är väl ok.
Nu blir klassikern en superklassiker!
Ja jag ska iaf försöka. Just nu är jag uppe i 14 timmar och 50 minuter totalt så jag har 5 timmar och 10 minuter att klara vansbro och lidingöloppet på.
Nu kör vi!